Tanten

Denna lilla (nåja) ch tappra (nåja) kvinna är back in business. På min kontorstol sitter jag laddad med pappersnäsdukar så att jag ska få till det som i reklamfilmen ni vet. Eller så farligt är det väl inte längre och de brukar ju sägas att man smittar värst de först dagarna och dessutom har jag egen kupé så. Fortfarande har jag just inget smak eller luktsinne men jag har ju några kilon att ta av innan jag rent blir mager och tärd så det ordnar sig nog det med.

Vad drev mig då att gå hit? Ja, inte var det själva jobbet. Det kan jag berätta att som uppsagd är motivationen långt under noll för att visa framfötterna och jobba flitigt. Däremot träffa lite folk och hinna prata lite starta eget projekt kan liva upp. Dessutom måste jag ju ändå handla lite mat så då kan jag ju sitta här en stund för ekonomins skull. Arbetsmoral - vart tog den vägen?

Annars artar det sig till en mycket social vecka. Humlan hemma från kanske onsdag (hon ska till sin papps också), middag hos brodern i morgon med min pappaknapp och hans särbo (kanske är det något som går i släkten att ha långdistansrelationer) sen blir det sorgligt med begravning på fredag, lördagen däremot kommer att innehålla dubbla kalas. Lille borsonen fyller två och sen ska maken och jag och tillsammans fyra ungar gå på fest på kvällen. Till det har Humlan lovat partypimpning av massivare slag. Jag tror hon fick kladda för lite med läppstift som liten eller nåt för hon låter så förnöjd över tanken att få makeupa modern. Hon hotar med partyklädershopping också men det kostar ju pengar vet jag. Fast jag vet ju hur skicklig hon är jag brukar gå ner både ett antal kilon och år när hon fixat en stund.