Så där ja
Nu är släpvagnen full. Alldeles snart går det ett flyttlass till Malmö. Inte för att det precis är få saker kvar men nu kommer det att finnas små möjligheter att liksom rockadera joxet. Man kan bära runt saker medan man bestämmer vad som ska väck. Det känns bra!
Duktig tant!
I dag igen. Så skönt det är när man känner att man gjort så gott man kunnat, att det kanske blivit bra och om man dessutom möts av lite uppskattning. Mmmm!
Orolig sömn
Ujja, som jag drömt och snurrat. Drömt om borttappade bilar och sommarstugeskafferier som bara innehållit kaffefilter av alla årsmodeller, där skulle vi försöka skapa frukost. Lakanen ser ut som skrynkliga korvar. Jag tror det kan skyllas på kollegorna. I går var vi nämligen ut och åt. Vi åt på ett litet ställe här i Sundsvall som heter Saffran. Det var så gott! Jag åt för mycket, så mycket att jag inte mäktade med efterrätt. Då är det illa. Gott var det och trevligt var det men någon vidare sömn lev det inte. Nu ska jag se om jag hittar några kaffefilter till frukost.
På tal om Gränsfors
Anne har lämnat en kommentar som påminner mig om när jag fick för mig att jag skulle kolla vad en schysst vedklyv kunde tänkas kosta. In på Granngården även om det väl hette Allman hos oss på den tiden och fråga. Han som svarade drog på svaret på ett ganska jämtländskt vis och sen sa han. Njäae, ska du ha en bra kostar de 50 000, köp en bra yxa från Gränsfors och en flaska Laphroig i stället så löser det sig.
I dag har jag varit dokumenterat nykter
Det är inte många gånger det är så. För det mesta slarvar jag bara runt och är nykter utan att det är dokumenterat men i dag blev jag stoppad av polisen utanför Sollefteå och som jag misstänkte var jag alldeles nykter. Konstigt det där jag har haft körkort i 27 år och jag har ju kört en del under den tiden och detta var bara den tredje gången jag stoppats för nykterhetskontroll. Ja, nu har det ju ingen betydelse för just mitt körande eftersom det aldrig skulle falla mig in att utsätta vare sig mig eller mina medtrafikanter för en tant som har druckit men visst är det egentligen lite väl sällan jag träffar polisen när jag är ute på vägarna. Bra att de varit ute i dag dock.
Det finns
Det finns människor som liksom aldrig är nöjda. Som alltid tycker att man skulle gjort tvärtom. Sådana som kan sura och klaga (inte direkt till de berörda men..) ena veckan åt ena hållet och nästa åt det andra. Det är rätt befriande att komma på det inte bara på något förnuftsplan utan liksom i hjärtat. Jag menar då kan man ju låta bli att försöka ta hänsyn helt och hållet och göra som man tycker blir bäst. Blir en människa lika sur oavsett om man typ (detta ljuva ungdomsord) serverar kaffe eller om man låter bli kan man ju göra precis som man vill. Skön insikt.
Sen kan de bjuda på ett litet fniss också. I valet mellan skratta och gråta åt eländet har det gråtits för mycket. En stilla suck och och ett litet jamen sas det inte så sent som nyss att det var dumt med precis tvärtom. Precis så mycket energi är det värt.
Förresten ska jag till Sollefteå nu.
Stiltje
Jag sitter på jobbet och har bara saker att vänta på. Inser att jag mår tråkigt. Lite mer action än ett mail i inboxen som säger att jag får vänta ett tag till vill jag ha. Jag ska läsa in mig lite inför morgondagen men det är svårt att veta riktigt på vad eftersom det kan bli vad som helst. Det är i alla fall det bästa och enda jag kan ta mig för.
Sablarns
Jag försöker att kommentera både här och där men det blir bara "intern fel" så nu får ni inte veta vad jag tänker om sådana saker som björnar som mår dåligt eller matbrist i kylskåp.
Nästan humor
Den 13:e juli skickade jag ett mail till Garmins support. Den 23:e samma månad får jag ett automatsvar som hänvisar till hemsidan. Nu är problemet löst och det har absolut inte varit något fel på själva gps:en men supportdelen kräver en del kemisk hårfärg mot allt extra grått. Håjaja. Tio dagar för att generera ett automatiskt svar... Som dessutom hänvisar till hemsidan där jag hittade mailadressen. Jorå, jag hade dåligt samvete för att jag var så arg ett tag men nu har det gått över.
Note to self
Gladrandiga förvaringsboxar i papp innehåller kulturminnen! Nu har jag packat ihop gamla barnspel och diverse gamla VHS-filmer. Om några år kan man kanske rent av få slänga eller ge bort men än så länge är det för nära i tid och söte maken fixar inte riktigt att skiljas från Bamse-spel och annat. Så kan det vara vi har alla våra saker. På en teoretisk nivå är vi rörande överens om att det vore smart att lämna till Röda Korset så att det kanske skulle göra någon annan glad. Till dess att barnbarnen anmäler sig som spelintresserade kanske det har kommit helt nya spel som mor-/farföräldrar vill skaffa. Själv skulle jag gärna vilja ha just mormors gamla kinaschack även om jag inte känner att jag behöver något kinaschack. Man laddar saker med känslor i en närmast skrattretande omfattning.
Katten har laddat en gammal filt från mina föräldrars sommarstuga. Den var på väg upp i klädkammaren men råkade mellanlanda i soffan och där ligger katten. Såsom varande kattpersonal inser jag att färgmatchning eller inte, filten blir nog kvar åtminstone till dess vi hittat något som han kan tänka sig som ersättning. Han har ett sätt att se på mig den katten när jag missköter mig eller agerar utanför mitt befogenhetsområde. Ujja! Sen kan han läsa prislappar också. Dyraste kattmaten är godast så är det bara. I går handlade jag lite fjäskmat till honom eftersom han natten innan varit i någon typ av slagsmål. Han skrek och slank in fort som attan när makens yngste öppnade dörren. Inga skador har vi hittat på honom, inte fick D någon skymt av vad/vem han slogs med heller men utanför dörren var där fullt med kattpäls så nog har han på något sätt försvarat oss/sig mot inkräktare såpass att han gjort sig förtjänt av lite "ankpaté".
Kommer han inte snart?
Jag väntar på maken. Han kör hem nu från svärfar. En hel del nytta har han fått gjort under dagen men nu tycker ajg att han kan få komma hem. Tanten har laddat kylen med pilsner. Makens yngste är ute och slarvar och nu är jag less på att surfa runt på nätet helt planlöst.
Nämen hörrni
Nu har jag betalat mina räkningar och köpt lite potatis. Det var ungefär det jag skulle ha och på Coop ville de ha närmare tusenlappen. Det är nåt skumt med att bara handla lite mjölk och potatis. Ofta blir det dyrt. Nu står jag i ett vägval. Ska jag känna att jag varit duktig och sätta mig i soffan med en tidning och låta molnen glida förbi utanför eller ska jag försöka plocka och städa lite?
Lite musik kanske?
Datasupporten, god morgon
Det ska jag nog svara nästa gång han ringer maken. Ibland är han för söt. Jag undrar hur han tänkte att jag på distans skulle lösa problemet med att usb-portarna sitter för tätt för hans manickar på min utlånade bärbara.
8,7
Nu är jag nästan ikapp med att lägga in skivor på datorn. 8,7 dagar ska jag kunna lyssna på ständigt ny musik. Till det kommer Spotify. Det borde klara sig men konstigt nog finns där alltid en lust att handla mer skivor. Det är något inte bara med musiken utan känslan av att ha i en hylla. Kan det vara det som är "ägolycka"? Ett uttryck som jag snott ur en gammal bok av Aksel Lindström. Jo, så är det nog. Ägolycka!
Fredag kväll
Maken och jag har ätit middag i Hudik. Han på väg norrut och jag på väg söderut. Helgen kommer att bli av en synnerligen oromantisk sort maken hos svärfar och jag som inte kände rätta knycken hemma.
Jag har i alla fall avslutat mina första ärenden efter att väntat i evärderliga tider på folk på semester. Men nu ligger de i en hög med klart. Skönt!
Klanttant part two
Jag fick ju som sagt lämna bilen så att de skulle pussla in den fast de inte hade tid. Jorå, pling säger det i mobilen och det är herr J som påminner om att jag lovat fixa lift mellan Midlanda och Mittnabotåget. Jorå, utan bil... Snäll kollega lovar att rycka ut. Innan det riktigt hinner bli aktuellt ringer dock verkstaden och bilen finns att hämta. Mellan jobbet och verkstaden ligger ett bageri. Jag köpte en jordgubbstårta till denna verkstad. Jag tycker nog att de hade gjort sig förtjänta av det.
Sen gick det faktiskt bättre och nu är mina gruvsamheter på jobbet startade och bara att åka med och se vart det bär. En sak i taget. I dag är jag mer nöjd med mig än missnöjd. Sabla knepigt det där att jag kan känna mig så himla misslyckad en dag och som en så synnerligen förträfflig person en annan. Nu tror jag ju att detta är något som de flesta andra också lider av så det kanske helt enkelt ingår i det där att leva.
En sak som jag verkar kunna misslyckas med är att hitta telefonnumret till pensionatet i Prag där jag vill bo några nätter i augusti. Rackarns vad synd det är att mailadressen jag hade verkar ha gått ur tiden. Kanske kan mer detektivande hjälpa annars får man väl åka dit på vinst och förlust och i värsta fall bo i någon förort eller så. Det löser sig, det mesta brukar göra det. I alla fall är det så det känns idag.
Klanttant!!!
Gissa vem som skulle ha lämnat in bilen redan igår för oljebyte. Gissa vem som flörtar sig till att få lämna den ändå? Gissa vem som då får promenera hela vägen till jobbet för att upptäcka att passerkortet är i bilen? Japp, ni gissade rätt hela vägen. Nu sitter jag utanför jobbet och kan inget annat till dess att någon kollega dyker upp. Småregnar gör det så jag sitter under det lilla taket vid personalingången och svär små ramsor över mig själv. Toaletten på andra sidan dörren känns väldigt lockande.
Men hur som helst tror jag att jag ska ta med mig fikabröd när jag hämtar bilen. Vilka snällingar som ställer upp för en klantig tant!
En sak i taget
Det är vad jag försökt med i dag. En sak i taget och när datorn hänger sig för tredje gången på samma ställe i processen undslipper jag mig en stilla suck. Jag kom inte så långt som jag tänkt men jag är på banan.
Jag kan efter en del telefonsamtal idag konstatera att det finns människor till allt. Jag kan också konstatera att hur goda vänner människor än var innan de blev osams hjälper det inte ett dugg för hur lea de vill vara mot varandra när de väl är osams.
En av kollegorna är på ett synnerligen strålande humör, nybliven sommarstugeägare som han är. Tydligen livar det upp lite extra att stressa tanten genom att berätta om hemska erfarenheter från när han var ny i jobbet. Hmmm, i morgon tror jag att jag ska underhålla vid fikat med allt som kan gå snett när man köpt ett hus. Skadedjur, mögel och sånt. Hämnd! Så ska jag skrocka lika belåtet som han har gjort idag när jag berättar om mina erfarenheter av fridlyst hackspett som hackar sönder ens sommarviste. Jojjomensan och döda möss på skojjiga ställen....
En dag i resandets tecken
Från Sundsvall till staden vid fjällets fot i tjänsten. Sen tillbaka och när jag ändå var i Matfors for jag hem till södra Sverige. Saker och ting går inte alltid som man tänkt sig och dagen i dag hade man lika gärna kunnat vara på kontoret om man vetat hur lite mening den skulle komma att ha för mitt vidkommande men det visste man ju inte förrän efteråt och då var det så dags.
I morgon har jag en massa gruvsamt att ta tag i som kommer att få mig att känna mig mycket nöjd med mig själv bara jag ser till att få det gjort och om det lyckas. Konstigt det där att allt som man gör för första gången ska kännas så pirrigt men det hör ju till.
Söte maken putsar och polerar på bilen som han hoppas att han får sälja i morgon. Jag tror att jag ska slå mig lös på ett glas samarin. Kaffemage är en arbetsskada även om en av kopparna intogs hos lillebror där vi passade på att fika, kollegan och jag. Jag skulle lämna en kasse med jox och passade på. Brorsonen hade varit på Djungelhus och tittade i kors av trötthet men såg ändå besviken ut när jag inte hade tid att leka. Man blir en smula charmad.
Skum dag
I dag känns det så där igen. Jag kommer aldrig att lära mig det här jobbet. Det är för mycket av allt hela tiden. Så vet jag ju att det nog löser sig bara jag kommer på hur jag ska göra och att mirakel inte är möjliga att fixa på ett par timmar.
Förutom sånt har jag blivit upplockad för lunch. Väldigt otippat. Jag stod och pratade i telefon med maken under tak och blev inspanad av en annan karl och bjuden på lunch. Jorå... Lunch med föredrag om whisky. Otippat som sagt men trevligt och jo det var en gammal kompis som tyckte synd om mig där jag stod i skydd för hällregnet.
Djuren i vår trädgård
gör nya små trädgårdsdjur. Ömt omslingrade...
Inte vet jag vad ni tycker men jag tycker de kan bo någon annanstans...
Inser just
Att om vi snart får långväga besök kanske det är dags att kliva ur morgonrocken och försöka se ut som om man inte bara segar runt i tillvaron. Fast segar runt är just precis vad jag gör...
Vilken del av fullt är det han inte förstår?
Maken bär in kartonger från förråd och garage som han tycker jag ska packa ur. I köksskåp och garderober bågnar det. Inte ens med skohorn kan man packa in fler saker. Förtvivlat försöker jag få honom att inse att det måste bort saker innan vi kan packa upp kartonger. Vilken del av fullt är det han inte förstår?
Kan jag ha drömt?
Näe, inte trots att det var så tidigt och sömnigt. Jag åkte tåget i morse. det som går strax efter sex. När vi åkt ett ganska långt tag stannar tåget. Tågmöte säger en röst i högtalarna. Ur lokförarhytten kommer en lokförare som med bestämda steg går mot toaletten. Sen kommer det inget tåg. Kvinnan försvinner in i hytten igen och så går tåget. Var det så att vi stannade till för att lokföraren behövde gå har hon min fula sympati, apsolut. Det är gravt störande att vara nödig. Bättre en lokförare som kan koncentrera sig på jobbet men jag har aldrig sett det förr. Brukar ni tågmöta "spöktåg" när ni åker tåg?
Sen kunde jag inte somna någonting idag. Trist, jag iakttog mina medresenärer i stället. Jag föreställer mig vad det jobbar med och lite så där som man gör (i alla fall jag). De fyra som orkade prata i arla ottan gjorde jag kommunanställda. Äldreomsorgen tror jag bestämt att jag bestämde. Kvinnan som åker nästan varje morgon med samma tåg är lite svårare. Hon läser ofta, går från tåget med ganska raska steg men hon har lite otur för hon ser så sur ut i grundläget. Förmodligen handlar det om gravitation kinder och mungipor är lite nertrillade. Här känner jag att det kan vara läge att jobba på sitt egna skrynkel. Jag vill ha gladrynkor jag. De där bekymmersrynkorna mellan ögonbrynen skulle jag kunna hoppa över.
Det är lite märkligt hur lätt man bildar sig en uppfattning om människor bara utifrån hur de ser ut, hur de klär sig och kroppsspråket. Jag menar hade jag bara sett kvinnan ovan en gång på tåget och när hon åkt ensam hade jag bestämt mig för att det var en surpuppa. På samma sätt gör man ju också med människor man möter i andra sammanhang. Man bildar sin en uppfattning och det är ett ögonblicks verk att göra det men tänk om man hade helt fel. Tänk om de sen liksom lever upp till mina förväntningar. Om jag utifrån detta snabba "sorterande" fortsätter att sortera och bara ser det som stödjer min bild. Det tål att tänkas på en morgon då jag ännu är ensam på jobbet och det inte händer så mycket. Å andra sidan tror jag att det är vad man gör, som i grund och botten ett flocklevande däggdjur bara med skillnaden att vi kan reflektera över det och det kan nog vara nyttigt ibland.
Uppdatering?
Usch, idag har jag nästan dåligt samvete. Jag blir sällan arg men igår var jag verkligen arg. Det var jag i morse också när jag ringde om gps:en. Den stackarn som lottades till att prata med mig idag kunde ju inte rå för att det bara givits halva instruktioner tidigare. Jag undrar om de får betalt per gång de tar ett samtal månne och inte för att lösa hela problem. Till sist sa jag som jag tänkte, att om det nu är något som inträffat förr det här problemet, och även om det beror på att ägaren ha klantat sig vore det inte bra då att guida till lösningen direkt i stället för att ta en bit i taget med stigande irritation som följd. Hade det till exempel inte varit skönt för dig att slippa prata med mig nu när jag redan är förbannad? Jag tyckte att jag hörde ett instämmande mummel.
Nå, nu står makens dator och tuggar och går med någon typ av nedladdning. Håll en tumme för de stackars ungdomarna (min gissning att de är unga) som sitter med usel lön och dessutom säkert som ett brev på posten (ni minns medan det fanns post) kommer att ha en skogstokig tant i telefonen i morgon om det inte fungerat. Håll en tumme för de stackarna!
Om jag någonsin
Påstår något annat så slå mig i huvudet med något hårt. Jag ska aldrig mer köpa en Garmin produkt så det så. Usch vad jag är less. Efter att ägnat veckor av jagande av support är jag nu "lycklig" ägare till min gps. Den hade registrerats på någon annan på något skumt vis. Så länge den var reggad någon annanstans kunde jag inte uppdatera med den köpta kartan. Nu när den finns på mitt konto är kartinköpet borta. I morgon kommer jag att få sitta där igen med telefonsupporten som pratar halsbrytande fort och inte bryr sig om att lyssna på vilket problem det är man behöver få löst utan bara löser den första lilla biten av det. De har säkert någon sorts resultatlön och jag borde kanske inte vara så förbannad. Det tog några veckor också innan jag blev det men nu är jag redigt less. Riktigt redigt apless!
PS. Till råga på allt svarar de inte på mail och har fel telefonnummer till supporten på åtminstone det ställe där jag letade på hemsidan.
Gårdagens fynd
Ett paket Yerba Mate på konsum i Nacksta. Själv är jag inte så förtjust i drycken men en vän är. En vän utanför Sundsvall som annars brukar köpa i Stockholm. Det blir ju lite närmare med Nacksta även om det är på andra sidan Sundsvall. Dessutom kan ju lillebror få provdricka ur sin matemugg nu när det finns.
Obekräftade rykten säger att drycken ska vara svår att få tag på till och med i Malmö som ju annars är en stad med en något mer internationell prägel än Sundsvall. Detta är en marknadsundersökning, ska jag köpa några paket så bara hojta till. 27 spänn för 500 gr.
Undrar vad de skulle tänka på konsum om jag plötsligt köper upp hela lagret.
Skriv en bok
Om du inte orkar hela så skriv ett kapitel på www.blanksteg.com !
Gnarp
Det är något skumt med Gnarp. Jag lyckas inte sova före Gnarp när jag åker tåget i arla ottan däremot somnar jag som en stock efter Gnarp och vaknar med en chock när det säger Sundsvall nästa.
Duktig som jag är har jag fixat tid för bilen innan vår semestertripp och hängt hos polisen i en timma för att få ett nytt pass. Här vill jag inte höra spydigheter om borttappade pass. Det har jag fått mer än nog av. Hör du det, söte maken?
Morr
Det verkar fullständigt omöjligt att få min gps att uppdatera sig. Less är bara förnamnet. När vi ska ut i vida världen tror jag att hon kan vara bra att ha. Maken läser inte alls karta lika bra som min lilla pappaknapp. Hade man alltid en schysst karta och pappsen med i bilen behövde man ingen gps men nu är det inte så. Jag har skrivit ett målande mail till Garmins support...
Jag har också varit hos polisen i Sundsvall en timme och väntat på att få ansöka om nytt pass. Varför hade alla Sundsvalls barnfamiljer hunnit före?...
Kluvet
Jag sitter på jobbet och det är lugnt. Jag kan inte bestämma mig för om det är tråkigt eller bra.
Utflykt
Det blev en liten utflykt. Maken och jag for till Ikea för att hämta pluttar och klammermojjar. Det vill de ha sju kronor för. Konstigt nog slutade inte notan på det. Nu har jag i alla fall en stol så att jag kan sitta vid datorn lite bekvämare. En ny hatthylla blev det också. Den som finns här är för lång för min gamla byrå som fanns i pappas föräldrahem. Ett riktigt åbäke av den sorten som jag gillar mest. Sliten och nött. Till råga på allt har någon någon gång gjort ett stort brännmärke på den som jag bara tycker gör den finare. Den kommer att knuffa undan den 70-tals byrå som nu bor i hallen. Säga vad man vill om folierade möbler men åldras med behag det gör de inte.
Vi pratar så bra i bilen maken och jag. Om det inte vore ett sånt komplett miljövansinne tror jag att jag skulle vilja åka runt med honom hela helgerna. Lite kutter (ganska mycket), en del planer och funderingar. Rätt mycket allvarsamheter och en stor skopa trams. Mmmm. I dag avhandlades en del funderingar kring vår turné Praha 2009 och en del möbleringsfunderingar. Utanför bilen gick det åska av värsta slag. Mäktigt och lite extra mysigt att sitta trygg i bilen med mannen i mitt liv.
Flyttkaoset fortsätter
I dag skulle det så stort sättas i hyllor i själva hyllorna om ni förstår hur jag menar. Söte maken har lagt själva hyllplanen på ett smart ställe så det går inte helt enligt plan om man säger så. I stället blev här fullt med kartonger vid min lilla dator. Jag tror att vi skulle behövt blivit anmälda till något gör om vårt hem program och det å det snaraste.
Haha
Vädret gör skillnad i min besöksstatistik. Det tycker jag verkar vettigt. Häcka vid datorn när det är grått och kallt och häcka IRL när solen skiner. I dag ser det ut som om man i Sundsvallstrakten borde sitta inne och surfa i alla fall.
Ännu finns inga klara planer för helgen. Ännu en gammal soffa har flyttat från maken. Hemmastök skulle funka, den lilla utflykten som maken tittar på skulle funka det med. Jag är ett flexibelt fruntimmer annat kan man inte säga.
Det regnar i Sundsvall
Jag har sandaler. Det är bra. Vattnet rinner ur. Annars händer det inte så mycket. Konstigt nog känns det som den där sista sega veckan innan semestern, ni vet. Den som bara pågår i alla evighet och som fylls av segt och trist. Det är märkligt. Jag ska inte ha semester förrän i mitten på augusti och förresten så hade jag nyss två fantastiska veckor i Argentina så varför jag känner mig så den här veckan verkar lite märkligt. Det kan vara något som ligger i luften. Det är många som ska iväg från jobbet till veckan. Måhända är känslan smittsam.
Jag läste om hur en professor dömde ut den hälsobringande effekten av spikmattor på DN idag i alla fall. Han sa att det bara var placebo. Själv har jag ingen aning, så kan det säkert mycket väl vara men det ska man å andra sidan inte underskatta. Sen snurrade mina tankar vidare till hur man skulle testa det vetenskapligt. Vanligen gör man väl så att man dubbelblindtestar för att kunna "dra av" placeboeffekten. Alltså ger folk piller utan att vare sig de eller de som delar ut medicinen vet vad som är på riktigt och vad som är "sockerpiller". Hur i fridens tider ska man kunna göra det med en spikmatta?!? Man borde ju märka om man ligger på en eller om man bara ligger på ett vanligt liggunderlag typ. Det måste vara svårt att bortse från den starka tro som människor har på diverse i en sådan undersökning. Själv tror jag stenhårt på broccoli, jordgubbar och kärlek som hälsobringare.
Roligt man missar
I morgon ska "gammjobbet" ha afterwork. Internet är en bra sak för att samla gamla kompisar. Synnerligen trist att inte kunna gå. Jag trivs bättre med mitt nya jobb men jag saknar folket och jag saknar alla flatgarv. Nå jag hoppas kunna höja ett glas i Söderhamn eller var jag nu kommer att vara i morgon kväll. Bilkö vid Njurunda eller... Ptjaaa, söte maken surfar och funderar på småbus för helgen.
Vatten och bröd
Det går ju att äta det med till frukost men så värst kul är det inte. Jag undrar hur jag tänkte i går eftermiddag när jag var på affären. Eller varför undra det? Vi kan konstatera att jag tänkte inte vare sig långt eller smart, kanske tänkte jag inte alls.
Jaaaaa
Maken har fått lite möbler sålda. Kanske, kanske kan man då få upp bokhyllor så pass att man kan packa upp lite böcker så att man kanske når fram till kartongen där hårddisken finns med bilder från gamla datorn. Om jag hinner i veckan ska jag ta svängen förbi Ikea och fixa såna små pluttar som håller uppe hyllorna så att man kan ha skivor och böcker på dem. Jag hörde en del rassel när det bars ut ur min lägenhet av sådana pluttar och jag hittade inte igen alla. Pluttar och små klamrar för att hålla ihop hyllor. Så lite har jag aldrig handlat hos möbeljätten. Kanske måste man ta ett paket servetter också ba´fatt.
Varför frågar inte folk om sånt jag vet?
Varje dag består av en hel del frågor. Med risk för att låta olidligt stöddig kan jag säga att förr då kunde jag i allmänhet svaren på de frågor folk ställde till mig. På nya jobbet gör jag inte alltid det. Dessutom frågar folk olika saker hela tiden. I dag har jag önskat mig att få frågor om sådant jag tagit reda på och alltså vet. Inte då. Ständigt nya konstiga saker. Dagens sista fråga kunde jag svara på i alla fall. Det gäller att springa från jobbet när man känner sig på topp.
Småsegt
Just nu är det lite lite att göra på jobbet. Jag väntar på att andra människor ska göra saker de ska göra för att jag ska kunna avsluta mina ärenden. Kanske är det så att hela Sverige har gått in i semesterstilltjen. Det kan funka det med för allt i världen men lite rastlös känner jag mig. Konstigt det där att det aldrig känns lagom. Inte för att livet är samma berg- och dalbana som i tonåren längre men fortfarande är det väldigt mycket upp och ner. Tur är kanske det. Jag tar hellre lite ner ibland bara jag får mina upp.
Kanske en kopp kaffe på maten skulle liva upp lite?
Jorå
Jag skulle nog behövt sovit i lugn och ro utan den där snarkande tanten. I dag är en trött och segdag. Det känns som om jag inte orkar tänka en enda redig tanke. Alltså finns där inte så många att skriva ner.
Sova på tåg
När man sover på tåg är det pinsamt när man snarkar till så att man vaknar själv av det. När man sover sittande på tåg vaknar man med spänningar i nacken.
Dagens
Hemifrånflyttare drog till Oslo i morse. Lastad med väskor så man inte förstår hur hon ska orka släpa. Det kommer att bli ett tystare och tristare hus . Maken vars dotter det handlar om drar omkring rastlöst och planlöst. Hjärtlösa jag konstaterar att till Oslo kan vi åka över en helg när han får det för jobbigt. Coop:s hotellkuponger tror jag gäller om där är för trångt hos själva flytterskan. Vi kan fylla bilen med nudlar och annan torrskaffning så att vi klarar det tuffa kostnadsläget i Norge både hon och vi.
Vankare. Maken, jag säger bara, finns uttrycket hönspappor?
Hjälte är makens yngste som bara genom att erbjudande om hjältedåd fanns, staplar ved hos grannen. Jag vet inte om jag sagt det förut men han är som Bamse. Snäll och stark.
Latmask. Det är undertecknad. Jag har mest hängt vid datorn och spelat Sims 3. Lite tvätt har jag tvättat bara för syns skull och om sanningen ska fram sköter sig tvättmaskinen själv. Till söndagsmiddag blir det hopfuskad vegislasagne men det glider säkert ner det med i herrarna som staplar ved. Hungern är bästa kryddan sägs det. Jag förlitar mig på det.
Oskuld
Min man är en ganska oskuldsfull människa i vissa avseenden. Han har i dagarna insett att det finns människor som har ett tillräckligt stort intresse för sina med(mot)människor för att kolla saker som inkomster på internet. Maken har inte ens känt till att det finns den typen av sidor.
Nu tycker jag ju att det finns en hel del saker som är av större intresse när det handlar om människor än just vad de råkar ha i plånboken men jo, nog visste jag att det finns sådana som tycker att de behöver veta en himla massa som inte har så mycket med dem att göra, tillräckligt många för att det ska löna sig att ha den typen av tjänster på nätet.
Här borde man skriva
Men det blir inget av med det ni får titta på staden vid fjällets fot i stället.I dag är det fredag
Då får man gå hem som han sa brorsans jobbarkompis en gång i tidernas begynnelse. Det ska bli skönt med helg. Veckan har varit intensiv. Jag vet inte om det är som jag inte är tillräckligt ny för att bara få sitta och vara till prydnad men det har dragit igång lite intensivare på jobbet. Till det denna värme. I Sundsvall är det Gatufest. Plötsligt är den öde parkeringen utanför studentboendet full och i gräsmattan växer det studenter, ölburkar och musikmaskiner. Folkfester är inte riktigt tantens tekopp så jag ser fram mot ett stilla småstadsliv i helgen även om gårdagens gardenparty även bjöd mig på schysst musik. Kanske inte så partymusik men det spelades Tool här så fönsterrutorna svängde.
Jag är nog inte gjord för det här
I sakta mak har jag gått från jobbet och till lyan. Svetten rinner och huvudet bankar. Idag har det heller inte varit en dag då saker och ting gått min väg. Lite tjurigt och dessutom har jag inte fått till nåt bra. Jag trösttänker att jag inte skulle klaga på någon annan som fått till samma resultat eftersom förutsättningarna är som de är men ändå. Jag vill få till bra saker jag. Jag vill helst vara den som fixar guld och gröna skogar då känner jag mig nöjd. Förnuftet vet att det inte är så men det är det där med den ständiga konflikten mellan de två. Vet någon något som hjälper?
Nå, jobbtelefonen ringde just och det var ett kul samtal. Om jag ställer mig i duschen kanske hela surheten rinner bort med kallvattnet.
Varm och trött
Jag har varit riktigt duktig i dag med. Nu blir det romantisk filmjölksmiddag med maken. Jag har lovat att jag inte ska protestera för mycket om han vill göra kväll tidigt. Jag är nog inget vidare kul bloggare idag...
