Tanten

Bort i tok och för mycket. Det som är värst är nog att en av de människor jag tycker mest om får slita så ont. Det sjukdomar, där en förkylning får räknas som blaha blaha, och det är begravning. Det är jobboro och flyttoro. Det är ett halvtapetserat kök och rent allmänt stökigt här. Maken har åkt. Han skulle förbi hos svärfar och titta till där. Det snöar som bara den och jag tycker inte om att han är ute på vägarna.

Men Humlan kommer hem med sin känsla för estetik ska hon nog få pimpa både modern och lägenheten. Jag tror jag ska sätta henne på en stol och så får hon säga åt mig var jag ska börja. De ständiga virusarna och den där allmänna känslan av att jag ändå är på väg gör att det är svårt att komma igång på riktigt med något.

Tänka positivt? Ptjaa inte ens choklad smakar annat än gammal fetvadd så man kanske går ner nåt halvkilo på kuppen.