SJ

En timma och tjugo minuter extra på tåget. Det var dörrfel och cateringfel(!). Det var fel på andra tåg och växlar. Reginatåg med extra obekväma säten och fel på hälften av toaletterna och inget papper på den andra. Framför mig satt en barnfamilj som verkade lyckligt omedvetna om vilken nära-döden-upplevelse fadern hade. Jag menar bara är det inte läge att ta rätt på sina ungar om de springer och skriker så att far själv håller för öronen?!? Mesig mamma jamsade efter barnen och sa nej för döva öron. Suck! 

Turligt nog stod där en av Humlans kompisar på perrongen så jag kunde skicka ut en tumme och få skjuts hem. Gulliga människor! Jag brukar oftast gå men sen jag for söderut i torsdags har det kommit fem decimeter snö till. Lägg till detta närmare en och en halv timmes försening. Kanske är det karma jag samlade ihop när jag sprang och höll i häst i det tunga spånet i ridhuset med just den ungen på hästen. Snön kändes lika tröggådd som tjockt spån i alla fall. Nu är jag i alla fall hemma och en ljuvlig helg har det varit. Tramsigt kär och ganska lat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0