Tanten

Den här gången hade vi inte lyckats få tag på vårt stampensionat och dess värdinna. Kanske hade det gått för lång tid sedan sist och hon hade bytt mailadress och på telefonen var där en lång skum harang på tjeckiska och ptjaa vi fick helt enkelt bo på ett vanligt hotell i stan den här gången. Det fungerar men mitt Prag är förutom allt det ovan nämnda också en underbar kvinna som har några lägenheter som hon hyr ut. En ljuvlig trädgård och en omsorg och ett personligt bemötande som är helt underbart. Frukost under valnötsträdet med värdinnan som oroligt undrar varför man inte äter mer och som fixat de första spårvagnsbiljetterna åt en så att man tar sig till stan där man kan köpa nya. Personligt möblerat med gamla möbler, tavlor och böcker.

Så ska man ta en sväng till restauranger där Lilleman mot alla odds var nöjd med sin glass trots att den visade sig vara bara hälften så stor som Humlans. Sitta där i deras trädgård och äta god mat, prata strunt och dricka öl massor med alldeles för god öl. 

Så ska man ju ta en tur ut på landet också. Åka dit näsan pekar och stanna där man blir hungrig eller törstig. Jag gillar det trevliga men inte inställsamma som jag nästan alltid möts av. Jag vill tillbaka igen!