Tanten

Maken framstår för det mesta som en fridens kille. Han brukar tala snällt med både barn och gamla. Han svär nästan aldrig och anmärkningsvärt sällan när han kör bil. Jag tror aldrig att jag hört honom höja rösten ordentligt. Han är saklig, vänlig och har en "gås-i-våtdräktmentalitet" (i alla fall för det mesta) som gör att han sällan är arg. Nu är han arg!

Svärfar är på sjukhus igen med samma åkomma som i början av hösten utan att någon kollat hans värden under tiden. Detta trots att han, maken alltså, frågat flerfaldiga gånger om provresultat, vad undersökningarna visat och vilka planerna är framöver. Jag är också praktarg. Måste man alltså gå brevid hela dagen, alla dagar för att de ska sköta sitt jobb i vård och omsorg när det handlar om gamla människor? En "lustig" sak i sammanhanget var att jag chattade med en kompis från S-vall vars förälder bor i samma kommun som svärfar. Jag utgöt mig en smula över detta tingens tillstånd och h*n skrev heter möjligen handläggaren ____? Och tänk det gör handläggaren! Hepp!