Tanten

Evilin kommenterar mitt sammanträdeskollegegnäll (ingen särskrivning här inte), läs den kommentaren! Visst är det konstigt hur ofta folk tror att de har bråttom. Visst är det märkligt hur vi ska spara tid hela tiden. Man undrar vad vi ska ha all tid till sen när vi ska använda all vår sparade tid. Själv ska jag i alla fall använda en sparad timme till att äta långsam frukost här i södra Sverige. När det är klart ska jag väl ut och gå igen. Manisk, ja, kanske lite då...