Tanten

Det är mysigt med värmen men idag när jag skulle ta lasarettsbacken upp till brorsan för att äta middag där ville jag bara lägga mig i en svettpöl. Cykla var inte att tänka på. Långsamt och värdigt blev cykeln ledd uppför backen. På lasarettet är svärfar igen. Lite grand känns det som att hela det senaste halvåret gått på så. Är det inte det ena så är det det andra och orolig ska man vara hela tiden. Maken ska försöka ta sig ledigt på fredag och komma upp och lurpassa på rondande doktor så kanske man kan få bättre klarhet i vad som gäller.

Hos lillebror vankades det pastasallad som Humlan och R fixat under dagen och så hade de tagit med en helt vidunderlig After Eight-tårta. Lille M tinar fortare och fortare för varje gång man träffar honom. Ett enastående charmtroll är han. Humlan hade ett stort paket med Ullaredsfynd med sig och lite böcker. Den lille gossen verkar inte som han fullt ut uppskattar mer kläder än men kartongen med locket var ganska kul. Farfarn och jag blev kvar en stund längre än ungdomarna och fick tillfälle att bolla lite M tills det sprakade där bak på gossen och gossen och hans far drog sig tillbaka.

Att ha ungdomarna här har gjort att jag har full service i hushållet. Middag både i går och idag utan att jag ens hunnit på affären själv och dessutom dammsuget både här och där. Enda bekymret så långt är att det känns gravt orättvist att de kan vara uppe i den ljumma sommarnatten och sen att de trynar och sover när det är dags för mig att dra på jobbet. Till råga på det eländet ska jag jobba på söndag. Det borde utgå lokalt storhelgstillägg för en sån dag. Då ska man få vara bakis i lugn och ro. Jag menar Yran-söndagen värre än både midsommarhelg och nyår skulle jag säga i frågan om högtid.

Nu är jag i alla fall hemma i det smällheta hemmet igen. Det ska bli spännande att se om det går att sova. Nåt skumt är det att det går att somna helt plättlätt hela dagarna men är helt hopplöst att sova på nätterna. Kanske skulle man bädda på balkongen.