Tanten

Vad är det som gör att jag blir ledsen i stället för arg när jag får oförtjänt ovett? Det är konstigt det där men det verkar som om jag helt enkelt har blivit mer benägen att bli ledsen med åren. Eller är det kanske bara som man minns fel. Jag kanske var lika mycket dysterkvist då och alldeles för sällan argbigga. Idag blev jag alltså alldeles dyster av att en yngling gruffade över att jag ringt under lektionstid. Jag menar bara hur svårt skulle det ha varit för honom att ha mobilen avstängd? Men den stora frågan kvartsår varför bli dyster och inte bara rättfärdigt arg?