Men hur trött kan man vara?
Vilken rackarns tur att jag började med en halv första arbetsvecka. Trots att jag inte gjort någon nytta alls på jobbet är jag helt urlakad. Bara det att vara med nya människor i nya lokaler och känna in fikarumspratsnivån räcker tydligen för att göra mig helt utslagen. Om man till det lägger en massa för mycket bilkörning och en halv flaska champagne på måndagen förstår ni ju själva hur det går.
Jag tror det kommer att bli bra, det känns så. Att få en välkommenblomma, att ha kompetensutveckling och friskvård inbokad redan när man börjar känns för en som varit utan det i 13 år som total lyx. Men som sagt trött. I dag när vi var och handlade mat shoppade jag loss på en ögonkräm som förhoppningsvis ska få ögonen att hålla sig i sina påsar. Maken köpte ett paket rosenrot åt mig. Jag tror egentligen inte att pigghet kan köpas för pengar men jag har gott hopp om att det kommer att kännas mycket bättre efter en god natts sömn i den egna sängen.
För övrigt håller jag på att få blodstörtning av ilska men det skulle kräva en egen blogg så det får ni inte veta nåt om. Pillutta er!
Kommentarer
Postat av: Tesstamente
Vill veta, vill veta, vill veta, vill veta, vill veta;-) Vet du nu vad jag vill? Jo, jag vill veta;-)
Postat av: anna
Som min mamma brukar säga: Tron kan försätta berg, så ät du rosenroten, jag har en kompis som åt detm hon tyckte den hjälpte mycket bra!
Postat av: anne
Blodstörtning gagnar ögonpåsar, så låt bli!
Eller berätta...;)
Postat av: Irrhönan
Det tar tid att ställa om sig till nya saker. Det bästa är nog att låta allt ta den tid det tar... :-)
Postat av: Evilin
Vadå, vadå, vadå...?
Trackback
