Dumskatt, shopping och hästar

Uppe i arla ottan är vi maken och jag. Han betalar dumskatten (andra kallar det tips) och jag funderar på att dra med honom ut på jakt efter en vårkappa/jacka av det lite mer stadslika slaget. Min ytterklädsgarderob har en slagsida mot ut med hunden kläder kan man säga och nu har jag ju inte ens en hund. En och annan hiskelig stalljacka finns det också fast det är länge sen jag var i ett stall nu.

Jag övertalar mig själv att en vårjacka behövs genom att berätta för mig att jag måste se proper ut om jag ska söka jobb. Det gäller att kunna sälja in sig har jag hört. Så länge jag ägnar mig åt att sälja shoppingidéer till mig själv är jag himla duktig. Bara jag kommer på hur man använder samma knep och lyckas lika bra med potentiella arbetsgivare kommer det här att fixa sig fin-fint.

Jobbet jag sökte i veckan har inte ansökningstiden gått ut på än. Det gör den inte förrän den 22:a. Lite stressande är det att bara sitta och vänta men annat kan man knappast göra. Jag menar har man fått två bekräftelsemail verkar det en smula fånigt att ringa och kolla om det kommit fram. Kommer jag på en begåvad fråga som jag inte redan ställt när jag ringde innan jag skickade in kommer saken i ett annat läge.

Till hösten tror jag i alla fall att jag ska återuppta ridsporten i alla fall. Det har fått ligga ner eftersom jag har farit och flaxat runt i landet så dant. Jag saknar verkligen mina ridlektioner. Nu när det gått ett tag saknar jag till och med novemberhelgmorgnarna när vi for till stallet Humlan och jag för att släppa ut hästar vid sjublecket. Halt, mörkt och kallt och så lite mockning på det. Men saknar det gör jag. Jag saknar när Humlan hade sin häst och vi lånade en extra och drog till skogs. Slö skritt i skogen och härliga galopper. Den hästen gnuggade manen på en också, go som bara den och söt som en smällkaramell. Sen saknar jag en konstig sak till från hästeriet. Det rogivande tuggandet. Hästar som äter, det ljudet lugnar mig bättre än all världens valsång och panflöjter.

Kommentarer
Postat av: anne

Klart du ska vara snygg när du går på intervjuer, det får en att sträcka litet extra på sig.



Ska det headbangas efter paraplydrinkarna, så får du baske mig hålla kurs! För det är väl inte bara att skaka fram och tillbaka liksom!?

2009-03-14 @ 11:53:28
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: E

Jag skriver under på det sista, har också lagt av med hästarna och jag saknar det så enormt mycket! Jag vill verkligen ha tid att ägna mig åt det där. Trevlig lördag. kram

2009-03-14 @ 17:28:04
URL: http://thedevilwears.blogg.se/
Postat av: Lena L

Välj något rött på intervjudagen, det gör alla positiva! Om du klär i rött förstås och om det passar till det övriga. Det är väl bara positivt att du avslöjar att du är seriöst intresserad av jobbet. Tycker jag.

Hästar! Här har jag två hästar som sällskapdjur enbart för min trivsel. Ingen är min. Halvblodet är 30 år och welshen är 2½ år. Hästar, katter och pelargonier, hur tokig kan man vara?

Till Tanten och E: världen är full av hästägare som vill ha medryttare och annan hästhjälp. Titta på HästNet.se

2009-03-15 @ 08:34:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0