Tanten

Naturligtvis blev det en hel massa surr också. Pappor, svärfäder, ungar, resor, stora och små katastrofer. En del intressanta heminredningsidéer hann vi med mellan sömnaden och kärleken. Det där med kärleken är en konstig sak. Jag är så fascinerad att den håller i sig så. Lite häpen kan jag konstatera att efter ett år som gift, efter att ha känt mannen i fråga sen tidiga tonåren, efter ett sex år långt förhållande blir jag fortfarande stolt och glad när jag tittar på maken och konstaterar att "det där det är min man". Märkligt men rätt underbart.

Närmare mitt i natten ringde min Humla. Gammelhunden, en golden har börjat bete sig helskumt. Han morrar och vaktar mat. Inte bara mot unghunden utan även mot matte och husse. Han är nio år nu och har alltid varit det snällaste djur man tänka sig kan. Svårt att veta vad som händer speciellt så här på avstånd. Förmodligen har han ont någonstans eller så är det synen eller något annat som gör att han känner sig mer i behov av att säga ifrån. I natt skulle de åka på akuten för att plåstra om ett finger som kommit i vägen på Humlans sambo. I dag ska de till en veterinär de känner och prata med honom om vad det kan handla om och vad som eventuellt måste göras. När jag tänker den tanken till punkt vill jag bara gråta. Vår fina goa Bubbeskrutt. Hunden med sammetsöron och gladsvans. Det tunga huvudet i knäet när man sitter någonstans, de bruna kloka ögonen och det där höjningarna av ögonbrynen han gör när man pratar med honom. De där sammetsöronen har hört mycket och torkat många tårar, han har varit med genom skilsmässa och tonårstid. Näe, fy inte tänka färdigt nu. Det där med att måla porträtt på väggen... Det kan ju bara vara så att han har ont i sina klena höfter och att det finns piller som hjälper.