En usch-dag

Bra nog länge har det känts som bara elände står på lut. Det har gått så långt att jag liksom inte riktigt orkar bekymra mig. Det mesta eländet är inte mitt primärt men det påverkar ändå. Det är sjukdomar och bedrövelser, det är ångestar och flyttbestyr i något som känns som i en aldrig sinande ström. 

I går pratade jag med Humlan också. Nu har hon bestämt att gammelhunden ska få sluta sina dagar idag. Jag tror hon tänker rätt. Vad det egentliga felet är är lite svårt att veta. Hunden är helt personlighetsförändrad och morrar numera och visar sig vaktig mot människor, utan att veterinären när de varit dit kunnat hitta vad det kan vara. Han haltar oftare och oftare på sitt skröppelben, sköldkörteln är det vingel med med ständig medicinering som följd, där kommer öronproblem och hotspots. Jag tror som sagt hon tänker rätt men inte är det roligt. Det som vore värre än känslan idag vore väl att han fått för sig att vakta något med ett barn i närheten med de katastrofala följder det skulle kunnat få. Jag känner mig precis som Tjorvens pappa när han tror att Båtsman rivit får och han tar med hunden och geväret till skogs. Sorgligt nog finns det inget hopp för oss att det ska visa sig vara räven. 

Lillaste Humlan, jag borde ha varit med er idag. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0