Man upphör aldrig att förvånas
I dag har jag bytt till vinterdäck. Säsongens första avåkningar är enligt lokalradion avklarade, turligt nog utan värre skador om jag hörde rätt. Det är alltså mitten av oktober här vid fjällets fot. Dock är det plusgrader i stan nu när nattfrosten släppt. Det blåser lite men inte så farligt. På lunchen bestämmer jag mig för att knata bort på en tygaffär i stan som säljer ut lagret till halva priset eftersom det är rökskadat. På vägen möter jag en yngling iklädd kortbyxor och en fjällräven expeditionsjacka. Jamen hur tänkte han när han gick hemifrån? Om jag svettas om överkroppen och fryser om benen har jag det i medeltal ganska bra?
Kommentarer
Postat av: anne
Och vi som hade 12-13 grader i morse trots en stjärnklar natt.. Men första halkan är inte att förakta, jag stiftade närmare bekantskap med ett krondike ett år...
Postat av: Britt-Marie
Ibland kan man faktiskt tänka att "Snälla nå´n han skulle behöva en mamma som kunde ge råd om tjocka eller tunna jackan..osv".
Postat av: Nettan
Tack för titten hos mina "mopskillar".
Va skönt att ni fick gråta lite glädjetårar idag då !
kram
Trackback
