Någon på det här tåget gillar rakvatten

Det gör inte jag lika mycket. Mina ögon svider. Det är en verkligt påträngande lukt. Inte en stilla aning av karl utan mer en stank som påminner en hel del om öststatstoalettrengöringsmedel. Jag gissar att det fungerar desinficerande. Mannen måste ha helt bacillfria kinder och det är ju bra. Snett emot sitter en blonderad mamma som läser Aftonbladet med en starköl framför sig på bordet. De två barnen har fått stadigt med godis och en så länge är de tysta och tuggar. Eftersom jag hörde dem innan deras tur till bistron misstänker jag att det inte kommer att vara så länge. Mycket riktigt jag hann inte ens skriva meningen klart så var det klippt. Tänk att det värsta jag vet är att åka tåg med barn som skriker. Det verkar vara en sak mamman inte heller gillar men hon verkar bättre tränad i att ignorera barnen som skriker på uppmärksamhet. Det är nästan lika livat som när man delar kupé med basketlaget flickor 14 år. Föräldrar som har den där talangen att totalignorera sina skrikande barn är irriterande. Jag skulle också skrika om någon vägrade att höra på mig. Så det är egentligen inte barnen som går mig på nerverna utan några föräldratyper. Men det ska jag utveckla en annan gång.

Nu sitter jag afterworkad vid makens köksbord och fixar lite och kollar mail. Det är hockey på tv:n. Vilken skräll. Mamman på tåget motsvarade alla mina fördomar och jobbade visst med bingo också. Nå, och jag tog mig av tåget också fast lokföraren missbedömt tåglängden och stannade så att vi i sista vagnen inte hade någon perrong att kliva av på. I kamp mot alla som ville in i tåget var vi några tappra själar som tog oss av trots allt.

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0