Det fattas

Pengar och det fattas ett mobilt modem. Efter att jag suttit på tåget i går och chattat med plast barn och med jobbarkompis insåg jag till fullo hur mycket roligare mitt liv skulle kunna bli om jag alltid kunde surfa på tåget. Hur jollig man än försöker att se ut är det faktiskt inte så troligt att man alltid skulle passera som komplett nykär och det torde innebära att man antingen får betala orimligt mycket för att få surfa på SJ:s nät eller att man för en mindre men dock summa pengar köper sig ett mobilt modem och sätter i sin lilla mac.

Konstigt nog verkar det som om kommersialismen har ett särskilt gott öga till mig. I fjol när vi skulle gifta oss var det pin fullt med bröllop överallt och nu är det finfina erbjudanden om mobilt bredband vart än jag vänder blicken. Det värsta var väl erbjudandet om ett abbonemang med en laptop på köpet. Det skulle min man verkligen behöva. Nu när yngste sonen bor mer stadigt hos sin pappa är inte datorn ledig många minuter när han är hemma. Den bärbara den lille gossen har är visst inte så bärbar eftersom den behöver bo hos hans mamma och där är beslagtagen av hans syster. Mystiskt är vad det är med somliga bärbara datorer.

Nu ska jag göra en insats i hushållet och kolla om jag kan sanera nåt litet område i alla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0