Ögoninkontinens

På listan över saker som måste köpas innan fredagen då jag ska vara på Arlanda och möta min bror och hans lilla familj står överst ett storpack pappersnäsdukar. I dag kom mail från Addis där de beskrev det första mötet med sonen. Jag bara gråter. Och jag är så glad för deras skull, för sonens skull som kommer att få det så bra, för pappas skull som har oroat sig så länge och dessutom för min och mina ungars skull. Fattar ni hur fantastiskt det är?!?

Om jag inte redan skickat kameran, med bilden på tischan jag bara var tvungen att köpa mest för att den fanns, ner med maken hade ni fått se den här. En grå liten t-shirt med texten "Min faster är min bästis - så det så"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0