Joråsåattmen

Vad har då denna dagen burit i sitt sköte. Knappt något skulle jag säga. Ett besök på TRR som ledde till att jag känner än starkare att det här med aktiva verb i en CV det är förbanne mig inte lätt. Säkert spelar det roll att jag det senaste åren varit på väg mentalt och att den omorganisation som gjordes för lite drygt två år sen medförde ett jobb som jag inte alls trivts lika bra med som det jag började på i firman. Alla aktiva verb känns fel för vad jag gjort.

Mannen på TRR var trevlig och lät inte som om han tyckte att jag var ett hopplöst fall men det är väl å andra sidan hans jobb. Jobbarkompisen som jag pratade med efter mitt besök var inne på att det egentligen är rent tramsigt att kompetenta kvinnor ska behöva ägna sin tid åt sånt som CV:n. Det ligger något i det. Lite extra fånigt känns det med alla dessa kurser som hålls, alla mallar som finns osv. Jag menar om nu alla gör likadana hur ska man då sticka ut? Hur ska man förresten sticka ut lagom och på ett positivt sätt?

En annan fånig sak med att vara varslad är att man plötsligt ses som någon man ska ska säga åt hur man ska bete sig. Så länge man har jobb och inte är helt avig gör ingen det. Som människa är jag ungefär den samma. Jag inser själv att det inte räcker att anmäla sig på förmedlingen för att få ett jobb. Det har aldrig fungerat förut så jag tror inte det funkar nu heller. Folk har också en knepig tendens att lägga huvudet på sned och fråga hur man mår. En underbar jobbarkompis sa när hon fick den frågan av vår HR-människa: Hurså? Vad ska du använda den informationen till?

Låter jag lite bitter? Jo, kanske men på något vis känns det rätt nedvärderande att bli tillfrågad om sitt mående av människor som ändå knappast tänker göra något åt det. Inte heller föra statistik för att förhindra annat dåligt mående i framtiden eller något annat nyttigt som frågan möjligen skulle kunna användas till utan mer använder det som en klapp på huvudet.

Det jag väl vill komma fram till är att man faktiskt är samma kapabla och kompetenta människa som innan firman fick för sig att den skulle lägga ner och i alla fall jag vill gärna bli behandlad så också, allergisk som jag är mot alla tendenser till motsatsen.

Kommentarer
Postat av: Britt-Marie

Känner igen detta som riktigt svåra bitar att hantera vid min egen uppsägning. Det riktigt turliga var för min del att jag fick en alldeles superbra handläggare på AF som verkligen behandlade mig som en både livs- och arbetslivserfaren kvinna.

2008-12-16 @ 20:22:16
URL: http://alicebm.blogg.se/
Postat av: anne

Ja, bara för att firman lägger ner, så är ju inte du nedlagd på något vis! Stå på dig!

2008-12-16 @ 22:12:10
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: Annieverse

Nej usch, såna frågor av "fel" personer känns som ett intrång i integriteten. Och det är inte roligt att plötsligt bli behandlad som ett "case"...

2008-12-17 @ 11:13:59
URL: http://annieverse.wordpress.com
Postat av: Carina

Tack Tanten!..ler...för att du ger oss en inblick i hur det är att bli uppsagd. (jag ler åt "tanten")

Att bli behandlad så kan inte vara upplyftande..

Jag bara hoppas att den här farsoten tar slut snart.

2008-12-17 @ 12:12:35
URL: http://sinneskatten.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0