Tanten

Men om man har ett nyväckt intresse för småbarnsklädsömnad, faster som man är, kan man surfa runt och kolla på vad småbarnsmammor syr. Jösses så mycket sött, praktiskt, gulligt och allt möjligt annat de hinner med. I och för sig minns jag att jag också led av att jag trodde att det var nödvändigt att vara dubbladuktig när barnen var små. Jag bakade, jag lagade mat, jag sydde kläder, jag stickade tygblöjebyxor och herre min dag vad jag donade. Nu när jag verkligen skulle ha tid gör jag inte så många husmorsknop inte.

Nå, de tillverkas en del i stugorna också som jag inte förstår varför det görs och dit hör näsduksfodralen. Jag minns att när de var i värsta snoråldern ungarna hade man alltid fickorna fulla med snytpapper och nappar. Inte hade det varit lönt att lite snyggt ha papperet i ett fodral. Söta är de fodralen i alla fall. Kanske svägerskan är en sån där ordningsam och organiserad mamma som hinner packa näsdukar i särskilt fodral om jag syr ett. Det återstår att se. Både om jag syr ett och om det skulle användas.

Efter snytpapper och nappar kom bajspåsar och Frolic - nu har jag mer blandat skräp i mina fickor. Så kan det gå.