I dag ska jag
åka och kolla efter högtalare som funkar till ipod och dator. Maken har blivit utan manicken som gör att det trådlösa tangentbordet på hans dator inte har kontakt med datorn och för övrigt tycker jag konstig nog (hm) att jag har roligare musik på min ipod.
Ute regnar det. Det är ett sånt där regn som ser ut som om det utan bekymmer skulle kunna hålla på tills i november utan att behöva vila. En snabb löpning till bilen ska jag väl i alla fall kunna klara men än så länge är det väl ingen affär öppen så än finns det tid till att gruva sig. Jag hoppas att min frälsningssoldat står där på köpcentret idag. Jag har inte sett honom på länge och han är inte speciellt ung och ser inte så alldeles pigg ut. Ändå har han ofta stått där stödd mot sin rollator med bössan i handen. Han samlar in pengar till den sociala verksamheten. För mig blir han en symbol för alla tappra som kämpar för att göra livet drägligare för andra. Annars har jag lite svårt för det frikyrkliga. Ofta tycks där frodas ett introvert fördömande som jag tycker är riktigt obehagligt.
Men först lite frulle.
Kommentarer
Postat av: anne
Jag gick på pingstkyrkans söndagsskola när jag var liten. Man fick böcker när man fyllde år. Religiösa förvisso, men jag läste allt och var inte så nogräknad. Sen när man blev 12-13 år fick man en bibel med sitt namn i guldbokstäver på pärmen, vid en speciell ceremoni i pingstkyrkan. Den ceremonin tyckte jag var så obehaglig, med sjungpredikande minister, att jag aldrig återvände.
Obehaglig är ordet.
Trackback
